vila



just nu vet jag varken ut eller in..
jag känner inte ens igen mig själv?!
men jag ska komma tillbaka, och jag ska göra det starkare än någonsin.
för om jag känner mitt föra jag rätt, så kommer jag göra en strålande Come back!

men just nu vet jag bara en sak, och det är att jag behöver tid för mig själv, att läka och fundera ut vad det är jag verkligen vill.
för det tar verkligen knäcken på mig att bara åka med och inte veta, att inte ha en klar bild framför mig, att liksom inte ha ngt som passar riktigt perfekt.

och vad jag vill säga med denna text är att jag tar skrivandet som det kommer, och inte som ett måste.. att jag tar skolan som det kommer och inte som ett måste.. att jag tar mina nära och kära som dom kommer och inte som ett måste.. så att jag får tid att vara jag för ett litet tag.
för det är det sista jag behöver just nu, press.. man kan pressa mig till en viss gräns men sen väller det bara över och jag sjunker så långt in i mig själv att jag knappt är kontaktbar..

just så känns det nu.. och jag har bestämt mig för att det är jag som ska styra för tillfället och vi får se vart jag hamnar, för just nu är världskartan uppslagen och kompassen borta..  nu tackar jag för mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0